HH Skagen race, så nära....

Det blev en rejäl snyting rakt i ansiktet, det kändes oerhört frustrerande och det var med stor besvikelse som vi tvingades bryta racet med 8 nm till Skagen. Då drog vi storfallet ur skäddan på storen och med lilla stormfocken uppe fanns det ingen chans att kryssa mot vinden och vågorna. Vi kunde bara vända och sätta kurs mot hemmahamnen Lerkil 36nm åt lä. Jimmy hade drabbats av sjösjuka och var inkapabel till något arbete. Jag funderade på om vi skulle kunna kryssa med trysail, men det skotas ju inte på bommen så jag tror inte det funkat, dessutom satt nu storfallet i kaltoppen på masten. Att ta ett fock fall och hissa kanske hade funkat men då undrar man ju vad det är värt att inte bryta, mer saker kan ju gå sönder, vill jag ha båten helt sönderseglad? Sådana värderingar gör man, dessutom ville Jimme helldre dö än att börja rigga upp ett trysail så det blev till att linka hem med svansen mellan benen.



Fram till sista 20 nm hade seglingen gått riktigt bra och vi hade bara Solo, en class40 och Jokerman en X50 framför oss, bakom oss hade vi en Elan 410, Nicolina som jagade. Alla med bra mycket högre LYS än oss. Hur hamnade vi nu så långt fram? det var bara tur! Vi diskuterade om vi skulle gå inomskärs, innanför grynnerna vid Torbjörnskjär och söderut nära Kosteröarna. Jag beslutade att vi skulle sätta spinnaker, segla brant med denn och följa med de andra utanför. När vi satte spinnakern fick den ett hål som genast växte ända ut till liket. Ner med den och bästa vinkeln med genua, det fick bli plan B. Det var vi ensamma om, åtminstone avbåtarna vi kunde se. Hela natten seglade vi i svaga vindar och en vindvinkel mellan 70 och 100 grader, TWA. På morgonen kom Solo in från havet och slog i lä om oss, vi hade haft bingo.
Vi rundade vid Skålholmens fyr, syd väderöarna 6:19 mindre än 10 minuter efter Jokerman och ca en kvart efter Solo.

Solo

Jokerman

Innan Smögen kom nästa stora skift på 90 grader från SE till SW. Vi såg Jokerman slå framför oss och snart hade de samma kurs som oss men lutade åt andra hållet. Vi slog så fort vi började känna av vridet får att hålla oss nära kusten och i svagare ström. Innan rundningen av Brofjårdens angöring bytte vi till fock då det skulle vara det rätta seglet för bidevinden mot Skagen. Vi hade nu tappat lite mot båtarna framför och rundade 23 minuter efter Jokerman som var efter Solo.
Riktigt stampig sjö mot Skagen och vi låg inte riktigt upp, segelvalet var ok precis i underkant men vi räknande med långsamt ökande och upp mot 12 m/s sista biten in mot Skagen, så blev det inte. rdan halvvägs fick vi ta in ett rev och Jimmy blev nu sjösjuk. Jag satt och styrde och började få lite jobbigt i den tilltagande vinden men jag trodde jag låg upp och skulle vara tvungen att falla något för att passera revet. När jag hade på tok för mycket tryck beordrade jag upp Jimmy för att styra medans jag tog ner focken. Min tanke var att segla på storen till vi kom i sjölä bakom revet. Till min fasa såg jag då på plotterna att vi halkat ner och hade skagen hamn 8,6 nm rakt väst. Upp med stormfocken så att vi hade lite tryck på fören för att kunna kryssa. Efter ytterligare en timme var vi nära layline och vi slog för att komma in under land. Efter några minuter small det och storen satt inte längre fast i fallet. Där tog tävlingen slut för oss denna gång.

Vad lärde vi av detta:

• Var alltid förberedd för storm även om prognosen säger lättvind
• Skall man kryssa duger inte trysail utan det måste vara en stor med OSR rev (40%) av förlikslängden.
• Ta med hårdvindsfocken, fasten den väger några kilo.
• Bli inte sjösjuk
• Man har inte vunnit förrän man gått i mål!

I vår klass gick två båtar i mål, grattis till dem och Teknova som spikade i klassen med besättning. Resultatlistan här.