måndag 30 november 2020

Mitt seglings år 2020

 2020 blev året då det mesta inte blev som det var tänkt. Vi bestämde at vi skulle satsa på doublehanded mixed, jag och Emma Sundén under vintern och det blev ju lägligt då många race med besättning blev inställda för att man inte kunde ha sina sociala arrangemang. Så vi bestämde redan tidigt i maj att vi skulle fokusera på doublehandedträning och inte segla med besättning i år. Tråkigt för besättningen men ett bra fokus på doublehanded. När Skagen race ställdes in bestämde vi oss för att gå ut på en längre doublehanded träningsrunda över två nätter över Kristi himmelsfärdshelgen, då Skagen race skulle ha seglats. Vi startade med Onsdagsseglingen i Lerkil och skulle efter målgång fortsätta norröver mot Marstrand för att därifrån jaga Federico Garofalo och hans Veloce mot Skagen rev och vidare mot Läsö. Vi blev dock liggande utanför Lerkil merparten av natten i bleke och var inte uppe vid Stora sillesund förran vid 6 tiden på morgonen. Vi hade även Jens med oss för att stötta Emma att komma in i navigationen m.m när vi seglar dh.


En selfie på morgonen i Göteborgs södra skärgård.

Såhär hade vi tänkt oss att segla men det hann vi inte.


Solnedgång och tidig morgon, sköna stunder.

Planerna med segling och resultat blev som nedan.

Solo
  • Marstrand midsummer solo race, som ej seglar med handikap
Shorthanded resultat
  • Stora Oset race, 1a
  • Skagen race 20/5 -Inställt
  • Lerkil archipelago race 6/6, 2a
  • Pantaenius Bohusracet 26/6, 5a i klass 4
  • GQSS Gothenburg open sea race 4/7, 2a
  • Robline Skagen race 28/8 som ej gick till Skagen 1a
  • Öckerö shorthanded race 19-20/9, 10a i klass gul
F18
  • Stockholm archipelago raid, 13de
  • Klass mästerskap, 5a
Matchracing
  • Bermuda gold cup, 8a
Stora Oset började med rejält med vind och då man beslöt att bara dh besättningar fick delta så blev manfallet stort. Bara vi och Pila sailing kom till start och vi tog tidigt greppet och höll dem bakom oss resten av inomskärsbanan.


Jag gjorde även en längre film om sommarens dh kappseglingar.


Som man ser på dessa filmer har det varit vind PÅ eller AV på årets seglingar. Jag tänker inte skriva så mycket om seglingarna här utan vi går över till årets single handed race istället, Marstrand midsummer solo challenge

Starten har gått. Foto: Search magazine

Tyvärr klappade den nya autopiloten ihop de sista timmarna på vår dh-träning och utbytes drivenheten han inte komma fram till vare sig soloracet, där jag verkligen hade behövt en bra autopilot, eller PBR. Jag seglade med min gamla Autohelm 2000, Helmer som han heter. Han gillar bara platt vatten i lättvind och motorgång i bleke. Det var iallafall kul att köra ett race själv och som tur var gick det fort med målgång redan kl 06:20 på morgonen som 5e båt i största klassen.


Efter målgång skulle man helst segla raka vägen hem. Emma hade sovit i bilen i Marstrand och klev ombord och fick segla hem en trött seglare som inte var till mycket sällskap.

F18 hade jag och Henrik Persson lagt upp en plan med planerad träning varje vecka och lite specifik raid träning innan Stockholm archipelago raid, där planen var att komma till Åland i år. Pandemin satte stopp för segling utanför Sverige men vi kunde iallfall segla raiden. Vi tränade en helg i Gottskär med lite längre bana och då kom Fredrik Wenehult ner och seglade mot oss. Vi seglade en bana runt Mönster och ner mot Önnaryd i lätta vindar. Sedan seglade vi Tjörn runt som också blev lättvind med kortad bana och målgång vid Björholmen.


Grymma bilder från SAR tagna av Malcom Hanes

Vi har i år uppdaterat båten från 2010 och skaffade decksweeper storsegel som vi köpt av Peter Busck, vi valde dock de gamla seglen till raiden, det kostade oss nog några placeringar. Till SM som blev RM körde vi med de nya seglen och då gick vi mycket bättre framförallt på kryss. Vi skörade gennakern andra dagen på raiden men Gustav Dyrssen hade en äldre som vi kunde låna resten av tävlingen. F18 är fantastisk segling för en mycket rimlig budget om man som vi köper bättre begagnat :-).
En liten film fick jag ihop från SAR, nu ä det bara kyss men det är fantastiskt även det i frisk vind på öppen sjö.


På tal om segling med fatkänsla så dammade jag av min windsurfingutrustning som inte blivit använd på 20år. Det passade ju bra en blåsig sommar när man skulle hålla sig hemma.


Vi väntar väl till 2021 innan några planer avslöjas, eller?

Ärets sista onsdagssegling i Lerkil i frisk NE vind. Foto: Claes Heyman


måndag 25 maj 2020

Officiella filmen om VOR 08/09

Det var länge sedan jag postade med taggen ERT, Ericsson Racing Team. Nu har det släppts en film om tävlingen som jag seglade samtiliga etapper på E3 med nordisk besättning. Mina vänner för livet. Det är en lång film om ett långt race och mitt Mount Everest. Se filmen och njut, fasas, gläds och fundera på varför man genomför sådant över huvudtaget. Vi som gjort det ihop har något alldeles speciellt vi upplevt tillsammans. När jag nu ser seglingen igen så kan jag inte bli annat än lite besviken på alla de straffpoäng vi fick avdragna för olika saker men det hör väl en oerfaren besättning till kanske?



söndag 3 maj 2020

Ytterligare Garmin instrument ihop med Nexus NX2

Till årets säsong var det dags att utöka med en bättre autopilot samtidigt som vi var något multi control instrument kort. Vi lånade vindgivare och multi control av Jens Svanvik förra säsongen då vindgivaren inte överlevde avmastningen på Marstrand big boat race.
Jag skissade ihop systemet och skickade en förfrågan till Garmin support om jag hade tänkt rätt. Så här ser det ut.
Det är NMEA2000 nätverket med allt som är kopplat på det som är nytt det övriga är kvar som det var. Garmin GND 10 är den enhet som omvandlar data från nexus nätverket till NMEA2000 och tvärt om, den kommer med när man går över till Garmins vindgivare. Jag ersätter två Nexus Multi control med Garmin GMI20 och en GNX20 där den senare är den billigare av de två.
PC kopplas nu ihop med GND10 istället för mot Nexus server.
Sedan var det till att fundera på var alla prylar skulle sitta i båten. Autopiloten sitter ju på roderaxeln och ECU måste sitta inom 40cm av den. GHP12 som är kompassen behöver placeras nära båtens rörelsecentrum och med avstånd ifrån magnetisk störning. Nexus HPC kompass hade jag på huvudskottet vid masten men valde nu en placering längre akterut på skottet för om navigationsbordet, det är närmare rörelsecentrum, ca 1m från båtens centrumlinje och enklare kabeldragning.
Alla instrument kopplas in mot NMEA2000 backbone och är den röda linjen i schemat. Det skall kopplas just så och ha end terminaler i varje ända. Jag fick kolla upp detta då jag fick tips via facebook att jag hade kopplat fel på ett ställe. Här är en informativ YouTube film om NMEA nätverk:


Garmin har också en instruktion på hur det skall göras.
I  en båt skall ju det mesta döljas bakom paneler och i Lady Godiva är utrymmet begränsat så det blev lite pusslande för att få ihop det.

Inte lika överskådligt i verkligheten, till vänster syns en end terminal nedåt på den gråa y-förgreningen.

Fler anslutningar mot NMEA backbone, strömförsörjning av NMEA nätverket och GND 10 sitter under navigationsbordet. Där är den andra end terminalen av NMEA backbone. Där även Garmin GHP12 CCU, som är den 9 axliga kurskompassen, kopplats in mot NMEA nätverket.


















Autopiloten som är Jefas mekaniska drivenhet placerades i en vinkel mot centrumlinjen och jag gjorde en mall i masonit med roderarmen i sina ändlägen och drivenheten i mittläget. Det visade sig att de mått som anges i Garmins och Jefas instruktioner på drivenhetens längd var olika och ingen av dem stämde. En angav 800 mm och den andra 820 mm. Verkligheten låg vid 847 mm enligt Jefa. När jag fick det beskedet hade jag redan limmat in fästet som jag satte runt 830 mm. Resten kunde jag justera med justerskruven på drivenheten men ner till 800 mm hade inte gått så det gäller att vara uppmärksam.



Roderarmen behöver ändstopp för att rädda drivenheten från att oavsiktligt gå i ändlägena. Jag limmade upp klossar i plywood som får agera stopp.









Garmin ECU reactor 40 är placerad på aktre skottet för om drivenheten. Genomföringen genom skottet är uppe i övre hörnet.


När jag nu skulle in och koppla el så var det lockande att samtidigt fixa elpanelen som varit på arbetslistan i många år och jag hade till och med en fin panel liggandes som jag köpt av Tobias Nicanders 2018 när han fick den över vid bygget av Meadiva så när jag nu fick extra tid p.g.a korttidspermiteringar på Volvo så satte jag igång.

Så här såg det ut bakom instrumentpanelen. Det var nog fint när det var gjort 1981 men genom åren har delar bytts ut fler brytare har adderats, trasiga komponenter bytts ut mot annat, lödningar släppt så det var nu ganska labilt och krävde reparationer varje år. Jag väntade bara på att det skulle skapa problem under ett längre race.
 När kablarna är klippta så finns det ingen återvändo men jobbet var ganska rättfram. Det gällde bara att markera alla kablar så att jag visste hur det skulle kopplas. Mina små dymomärken ville ramla av så det gällde att vara försiktig.

 Panelen gjordes om så att gångjärnen nu satt i nederkant, vilket gör underhållet och kopplandet enklare med bra åtkomst. Jordplinten placerades inne i skåpet istället för på luckan som förut. Lite bättre ordning på sladdarna nu.

Vilket lyft med den nya panelen från BEP med automatsäkringar och ett instrument som sköter batteri och tank övervakningen. Det blev till och med plats över för en fin logotyp.














Vid igångsättning av instrumenten så behöver GND10 programeras med vilken data som skall över föras mellan Nexus och NMEA. De data som GND10 kan överföra är enligt detta schema:

Vi har kvar givarna för logg och lod i nexus servern medan den nya vindgivaren koppas mot nexus network.
Man ändrar dessa inställningar genom att koppla in en PC med Nexus race installerat. När vi gjort det och bockat ur boxarna för logg och lod så fungerade allt som det skulle. 
Kalibrering av kompass och injustering av autopilot fungerade fint och var klart på 30 minuter på vattnet.

Vi provade autopiloten en stund på läns i dyning med spinnaker och även på kryss. Provade att styra påde på kurs och TWA och det verkar väldigt lovande.


Första svängen på vattnet för kompasskalibrering och test av autopiloten.


måndag 6 januari 2020

Satsning på shorthanded mixed 2020

2020 kommer vi göra en satsning på shorthanded mixed med Lady Godiva detta efter att SSF och SHF vill satsa på klassen som kommer vara OS klass till 2024.
http://shf.nu/2019/12/16/shf-och-ssf-i-tatt-samarbete-om-vm-i-offshore-shorthanded-mixed-2020/

Lady Godiva är en bra båt för lite längre shorthandedseglingar. ÖSR 2017 Foto: Mia Malmcrona
Emma och Carina klädda för riktig havskappsegling, GOR 2016.


På Lady Godiva har vi två rutinerade tjejer i besättningen som varit med sedan 2012. Emma Sundén och Carina Arvidsson så att segla med någon av dem blir ett enkelt insteg. Emma gillar idén och kommer vara med och satsa. Vi kommer köra de seglingar som prioritras av SSF och finns inom närområdet på västkusten. Just nu är dessa seglingar av intresse för oss.

  • Skagen race 20/5
  • Lerkil archipelago race 6/6
  • Pantaenius Bohusracet 26/6
  • GQSS Gothenburg open sea race 4/7
  • Robline Skagen race 28/8?
  • Öckerö shorthanded race 19-20/9
Emma och Anders vid transport inför renovering av LG, oktober 2017.


Jens Svanvik som kört shorhanded med mig de senast åren han kommer vara med och coacha och hjälpa till för att ge så bra förutsättningar som möjligt. Vi kommer inte göra några speciella anpassningar av båten på segelfronten utan kommer köra på det vanliga shorthandedmätetalet. En ny autopilot från Garmin med en Jefa drivenhet kommer installeras under våren detta är nödvändigt för att frigöra händer för manövrar och trim, speciellt vid lite längre seglingar som är vad vi fokuserar på.

Lady Godiva sail racing team kommer inte nämnvärt påverkas, det är GOR som vi deltagit i alla år sedan 2015 som vi inte kommer kunna köra med Lady Godiva då det blir DH, förhoppningsvis kan besättningen kliva på någon annan båt som behöver lite erfaren besättning och vill köra racet. Marstrand big boat race och Tjörn runt ligger kvar i planen som vanligt och så får vi se vilka övriga seglingar vi kommer ställa upp i.

onsdag 25 december 2019

Mitt seglingsår 2019

Snart nyår igen och tid att sammanfatta mitt seglingsår. Sammanfattas med händelserikt.
Race 2 på Marstrand big boat race slutade på detta vis.

26 dagar senare startade jag med Jens Svanvik på Bohusracet. Foto: Search magazine
Fler bilder på Search Magazine.
Äventyrsseglingen Stockholm archipelago race, Henrik Persson och jag i SWE-757. Foto: Malcolm Hanes
Året började med att jag och Henrik planerade in lite mer f18 segling igen. Vi ville segla Stockholm Archipelag raid och sedan skulle NM seglas i Nynäshamn ett par veckor senare vilket passade programmet. Sedan de vanliga regattorna med Lady Godiva på väskusten och Lady Godiva sail racing team. Så hörde Johnie Berntsson av sig och undrade om jag var sugen på att segla Argo gold cup i matchracing på Bermuda. En av de seglingar jag inte haft chansen att köra och som definitivt är på min bucket list. Klart jag tackade ja till det i början av maj.
Henrik och jag hann med nåot pass i f18 i Gottskär innan det bar av till Bermuda där vi gjorde en bra regatta där även Erik Malmberg och Carl-Johan Uckelstam ingick i laget. Vi direktkvalificerade oss till kvartsfinalerna och fick en lay day, inte fel på Bermuda. Vi blev mer synkade ju längre regattan gick och i finalen mot Ian Williams seglade vi med bra självförtroende. Vi låg under med 1-2 och behövde vinna för att få en avgörande match. Ledde vid sista topprundningen då det blev ett vindhål. Ian gippsatte bakom oss och vi hade ingen vind att svara på gippen i, utan valde att fortsätta, när vinden kom var det från vänster och vi hade en lång väg till mål, målfoto där vi förlorade med ca 1m. Så det blev silver för oss. Surt men ändå ett helt ok resultat. Finalen på denna video.


Vi anmälde oss till Skagen race med start i Marstrand. Det lockade ingen jätteuppslutning och med en rätt tuff väderprognos var det bara 4 båtar som stod på startlinjen. Vi kom gemensamt överens om att starta men att bryta och segla närmaste vägen till Skagen. Vi skulle ha seglat norröver för att vända vid Väderöarna och sedan mot Skagen det skulle innebära att vi skulle möta en tuff kryss i kuling som ingen hade lust att utsätta båt och besättning för när det inte var mycket till kappsegling ändå.
Vägen åter från Skagen blev en härlig läns där vi filmade detta möte med vågor från en kryssningsbåt.



Vi hade startat med jaktstart mellan pirarna i Skagen och som minsta båt var vi först. Vi var först även vid målgången vid strandverket i Marstrand 3h 20min senare.
  • Argo Gold Cup, 2a
  • Skagen race från Marstrand, inofficiell regatta direkt till Skagen.
  • Tillfartssegling Skagen-Marstrand, 1a efter 3h 20min
  • Marstrand big boat race, 5a i först racet, tappade masten i 2a.
  • Pantaenius bohusracet, 1a i klassen 2a totalt.
  • GQSS Göteborg open sea race, bröt pga problem med storsegeltravare.
  • Tjörn runt, 3a i klassen och 5a totalt
  • Stockholm archipelago raid.17de plats
  • Öckerö shorthanded race 4a i gruppen och 11a totalt
  • F18 SM/NM. 5a SM, 10a på NM

Stockholm archipelago raid ser Henrik och jag som en höjdpunkt på sässonen. Vi körde 2015 och nu var det dags igen. Vi var inte så förbereddasom vi ville då jag drog på mig en knäskada på Bermuda som gjorde att jag inte vågade segla f18 förrän i juli men seglingen är rolig och med många seglarvänner. Vi var lite upp och ner i resultat men ledde ett race då vi navigerade fel och fick vända. Nästa är skall vi vara bättre förberedda. Filmen nedan är inte från i år men filmades av Gustav Morin 2017 och visar känslan.



Bland husbilarna på Björkö, målgång ÖSR Foto: Mia Malmcrona


Öckerö shorthanded race seglades i lätta vindar på lördagen och lite mer vind på söndagen vi gjorde två usla starter men seglade sedan upp oss bra båda dagarna. Faktiskt skönt med lite lättvind efter allt hårdvindsseglande som vi gjort under sässongen.

måndag 23 december 2019

Ny mast på 25 dagar.

Marstrand big boat race och en laddad rorsman med siktet på en bra placering i race 2, drog in gippen runt kryssmärket lite för hastigt och besättningen hade inte chansen att hänga med med backstag och storskot. Vilket resulterade i katastrof :-(.
Kappseglingen är slut.

Ensamma kvar på bryggan när övriga flottan gått ut för segling. Lastade och klara för transport hem.
Efter en händelserik transport hem till Lerkil där vi till råga på allt fick motorstopp p.g.a luft skit i bränslesystemet kontaktades Benns mast på måndagen den 3 juni. Där tändes hoppet då profil fanns tillgänglig. Christoffer Mathisson satte igång med en ritning på de mått jag hade, det fanns givetvis inga ritningar kvar på orginal Swede spars masten och är den profil som nu Benns har.

Vi gjorde om förstagsinfästningen till en bättre lösning än orginalet där ett stort rektangulärt hål gjorts för att få in fallboxen som inkluderade förtagsinfästningen. Bytte  ut backstags och checkstay fästena mot T-ändstycken för dyneema och gjorde en bättre fördelning av falluttagen i övrigt försökte vi kopiera den tidigare masten i mått och placering av beslag.

Hålet för fallboxen i orginalmasten.

Fallboxen som jag ritat om en gång men som satt i orginalmasten.
När en kostnad för en ny mast var klar skulle Atlantica besluta i ärendet. Det gick till min glädje väldigt smidigt och tillverkningen av masten kunde påbörjas. Vi skulle nog få en ny mast till semestern men till Bohusracet vågade Christoffer inte lova något, men de skulle försöka.
Den nya förstagsinfästningen med fallbox för fock under och för frac. spinnaker över. Man ser även ledöglan för det övre spinnakerfallet uppåt i bild samt vant och backstagsinfästningar.


Innan midsommar fick vi denna bild på tillverkningen.
Midsommar kom och vi åkte båt utan mast, det såg inte ut som att masten skulle bli klar i tid för att hinna med Bohusracet. Men på kvällen tisdagen den 25 juni efter 7 på kvällen fick jag följande SMS av Christoffer på Benns mast "Masten lastad, kör tidigt imorgon direkt till Lerkil. Bör vara där vid lunchtid.". Jag blev helt chockad då jag hade givit upp hoppet om Bohusracet, nu fanns ju fortfarande chansen. Vi var ju tvungna att lämna Lerkil senast torsdag morgon för att hinna till start i Uddevalla på fredag, vilket gav oss onsdagen efter att masten anlänt att få den klar och i båten med allt vad det innebär.
En eftermiddag med att klä masten med allt vad det innebär.
Lady Godiva sail racing teams dedikerade besättning underrättades och hjälp önskades. Jens och jag tog imot masten som anlände redan strax efter 10 på förmiddagen. Joachim hämtade segel som varit på North loftet för översyn efter avmastningen, Emma hämtade lagade mantågsstöttor hos smeden i Särö och Carina kom också och hjälpte till med att göra klart och rigga.

Masten är på foten och en pizza smakar gott innan vanten skall börja kontrolleras att det passar.

Allt passar och är på plats åter till bryggan lagom till solnedgången.
Många mått har tagits och skickats med bilder, mail och sms. Korrigeringar har gjorts och masten har sedan tillverkats i Saltsjö-Boo, transporterats till Lerkil. Vant har skickats upp till Benns för kopiering för att ersätta skadade. Skulle allt passa? Det kom på plats i allafall. Ingen tid att kolla mer. Nu lastade vi in alla segel och utrustning som behövdes för Bohusracet, vi hade till och med gummijollen liggande på däck så det var en del att plocka med. På morgonen skulle vi få klart med tie roden som håller däck på plats när vi drar i fallen runt mastfoten och sedan skulle ju storen på. Men vi var på väg mot starten i Uddevalla och resterande om hur det gick på racet kan ni läsa här.

Ibland får man till det :-)
Jag vill rikta ett stort tack till alla som hjälpt till och stommen besättningen som var med i Marstrand och var med och pitchade in till självrisken. Snacka om dedikerade!

fredag 1 november 2019

Tjörn runt 2019, ännu ett blåsigt race.

Bra tryck i Kyrkesund, det värsta är över.
Veckan efter GOR seglade vi Tjörn runt. Lady Godiva hade just torkat ur från den seglingen.Vi har ju två totalsegrar på Coastal banan från 2017 och 2018 att försvara. Vi såg på anmälningsläget att det såg skralt ut med deltagandet och när anmälningstiden nästan var slut var det knappt 30 båtar på coastal banan. Så när Hans Johansson på XP38a Blues ringde och ville påverka oss att byt bana till Classic var jag inte helt förvånad. Han ringde när Henrik och jag skulle ut och träna f18 och trots att vi nu skulle få tuffare att försvara vår vinst var jag inte svårövertalad. Jag ville ju dock rådfråga med besättningen. De var klart med på noterna och ingen skulle var riktigt nöjd med en framskjuten placering i ett fält med så få deltagare. Jag hade nog förväntat mig att det skulle vara tävlingsledningen som kom med ett sådant här förslag men nu vad det Hans som tog tag i det och med sjunkade deltagarantal skulle jag bli förvånad om vi får segla den långa banan igen på Tjörn runt. Att som i år segla närmaste vägen runt Tjörn gör att man måste välja säkerhet framför seglingskunnande, felmarginalerna krymper med båtstorleken och man har inte råd med misstag som en kinesgipp eller uppskärning vid fel tillfälle, det kan bli dyrt. Hans och Vinngroup tog fram en fin film om årets Tjörn runt.


Nu till våran segling. Vi går alltid ut och rekar runt Tjörnbron hur strömmen går och vi konstaterade att det var motström ut under broarna, prognosen var att strömmen skulle vända ungefär vid tiden för våran start. Vår bedömning var att strömmen inte skulle vara en faktor för vägvalet. Vinden låg på sydost och skulle vrida något mot sydsydost och senare när vi var förbi Kyrkesund till syd. Det betyder sträckbog hela Hakefjorden till Dyrön och utmaning låg i vilken sida av L Brattön man skulle välja och vi kunde även tänka oss att gå under Källöbron om vi hade sträckt upp genom sundet från starten.
Regnet strilade ner redan när vi lämnade kajen och skulle fortsätta i stort sätt oavbrutet hela seglingen. Det var klar fördel att starta för babord uppe vid Stenungsön men det var vi ju inte ensamma om att inse. Vi valde en start för styrbord ca 100m ner på linjen och vi kunde slå över till babord ca 10s före start och kom då fint ut med Magnus Lundberg med Dynamic35 i lä.


Vi sträckte inte upp i Källösund utan det blev under Tjörnbron. Vi startade med fock och ibland var vi rejält underriggade och gled ner akter om Dynamic 35 men efter det ända slaget till styrbord kunde vi lägga nästa slag framför Dynamicen och hade ett bra läge att segla som vi själva ville.

Enda slaget till styrbord norr L Brattön samt vår rekrunda.
Nu var det bara att ligga och jobba fart, vinden ökade men sjunk igen för att vara ner till 13knop vid Wallhamn och vi kände igen att vi var underriggde men vinden fanns längre ut.

Hakefjorden en lång speedrun.
Uppe vid L Dyrön började det bli rejält byigt och en del båtar tog in rev, andra slog ut reven, lite olika taktik. Vi fick jobba rejält med trim och luftade och skotade hem innan vi kom ut i den krabba sjön och vinden.


När vi kommit runt Tjörnekalv och föll av mot Klädesholmen blev seglingen lite angenämare med bra fart men var skulle vi våga sätta spinnakern? Det blev inte före Klädesholmen där vi fick uppmuntran av åskådarna.

Vi var på utsidan av Tjörn precis när vinden nådde max.

Vi seglade inte genom djävulshålet utan öster om som var en hårig upplevelse då vi seglade negativt och hade tappat tailändan på backstaget som runnit ut akteröver och kunde alltså inte gippa.
spåret i Expedition
Vi blev här ikappseglade av Lundberg i Dynmicen som gått genom djävulshålet och hade dem precis i häcken på oss och när vi gick ut i havet drog de upp i lovart och gick om oss. Ingen större fara då vi nu skulle ut i vågorna och en gipp var nödvändig för att komma ner mot Kyrkesund Vi hade vindar upp till 39knop och loggade över 12 knop så det var inget snack om spinnaker. Jag beslutade till och med att vi skulle kovända istället för att gippa. Manövern gick fint och säkert och vi surfade nu vidare in mot Kyrkesund. Allt var klart för spinnakersättning men det kom sådana rökare att jag inte tordes ge ordern och vi hade bra fart som syns på första bilden. När vi äntligen gippat oss igenom Kyrkesund vågade vi sätta spinnaker och gick då om Dynamicen igen.

Bildbeviset, spinnakern var upp Foto: Sjöräddningen
Sedan skulle ju spinnakern ner och då satte sig fallet i avlastaren, Emma löste problemet men land kom snabbt närmare och jag han med att bli lite svettig. Vi fick inte riktigt utdelning av vår spinnakerrepa utan fastnade bakom Olle Langelius i First 40,7 som syns på bilden ovan. Till slut kom vi om och med Magnus Lundberg i hård fight, de satte sig på vår häckvåg och låg där hela vägen till mål. Innan Hälsö kom Thomas Dahl i Melges 24 planandes och seglade om oss, de skall vi hålla bakom oss så nu hade vi sällskap av två båtar som låg bättre till på omräknad tid än oss och vi var alla i startgrupp 4. Äntligen mål och vi kände att vi hade gjort bra ifrån oss under rådande förhållanden men att vi var 3a i gruppen, får se vad det räcker till? Väl i Stenungsund hörd vi först att en Sonar seglad av Joachim Stadig från startgrupp 6 tog våran 3e plats och senare kom även totalvinnaren Magnus Lindvall i en 606 imål från startgrupp 7. Väl seglat och roligt när mindre båtar tar totalsegern. Resultaten på STSS och Tjörn runts hemsida.
Joachim Keim var flink och multitaskade med filmklippen från båten. Han gjorde även intervju med mig före och efter racet.

Och ett stort tack till Hans Johansson som övertalade oss till classic banan så att vi slapp segla ut till Hätteberget i vädret.