fredag 15 mars 2019

Verifierat SRS mätbrev

SRS vårt svenska handikappsystem som är mest populärt på kappseglingarna runt vår kust är ett entalshandikap och tar inte hänsyn till båtars relativa potential i olika vindstyrka och förutsätter en cirkelbana som att vi kappseglar runt en cirkelformad ö.
När flera båtar av samma typ finns så läggs de in i SRS-tabellen men om man har en unik båt eller om man gjort förändringar på sin båt så att den inte stämmer med vad som specificerats i tabellen så får man fylla i en ansökan om mätbrev och får då en unik bedömning av sin båts prestanda.
Detta sätt att bedöma båtar innebär förstås många felkällor då alla olika båtar presterar olika mot varandra vid förändrade förhållanden.

Med Lady Godiva har vi presterat bra under många år och vi bliv med åren allt mer seriösa i vårat tävlande. Så när vi 2016 bestämde oss för att deltaga på ÅF offshore race var det dags att få vägt båten och verifierat alla mått som vi inte hade lyckats få till förut. Detta för att slippa allt eventuellt snack om vi skulle göra bra resultat, vilket var vår målsättning.
10 augusti 2016 vägdes Lady Godiva med Seglarförbundets våg. 
Då jag inte lyckats delta på någon gemensam vägning då tillfälle givits ordnade jag det själv i Lerkil med bokning av kranbil, hyra av våg samt bokning av mätman Per Lindell. Jag ställde frågan på aktiva forum om det fanns ytterligare intresse men förblev ensam. Först mätte vi flytläge för att vid senare tillfälle mäta djupgåendet. Sedan lyfte vi båten och vägde enligt tabellen nedan.


En dag före vägning går åt att få båten i mättrim där det besvärligaste var att slanga ur all diesel ur tanken. Viss utrustning som det inte är krav på att ha ombord valde vi att ha med i vikten då vi ändå alltid har med den ändå. Det är i tabellen förtöjningsmaterial, ankare och bomkapell.

Helgen efter vägningen seglade vi Göteborg Open sea race och tappade rodret. Vilket var ett äventyr i sig. Läs om den erfarenheten här.

Så till 2017 blev det ett nytt roder, dessutom passade vi på att spackla upp kölprofilen för att ha extra bett till ÅF offshore race. Vår segling runt Gotland blev riktigt lyckad och vi blev 2a i klassen. Läs om seglingen här. Under hösten 2016 var Pelle Lindell och mätte båten och riggen på våren 2017 mätte han in de segel vi hade och vi fick då ett SRSv-mätbrev (verifierat).
På ÅF Offshore race blev vi påseglade och vi fick en skada i skrovet på babords sida som krävde reparation. Kullaviks båtvarv anlitades för lagningen och vi passade på att ge båten en renovering. Jag har skrivit om alla moment av renoveringen (däck, köl fix, motorbyte).

2018 när mätbrevet förnyades så blev vi av med v(verifieringen) eftersom jag inte uppgivit någon förändring av vikten. Många förändringar är ju gjorda som påverkat vikten men jag har hela tiden haft koll på vad som gått bort och vad som tillkommit och de beräkningarna som ses nedan visar att vi 2018 var ca 50kg tyngre än då båten vägdes 2016. 



Jag kommer ta möjligheten att väga Lady Godiva igen när tillfälle ges. Men att lägga ett par dagar och 5-8 tusen kronor på att fixa vägning själv för att konstatera att vikten är strax över den senaste vägningen känns inte så lockande. Nu ser vi fram emot en härlig seglings säsong 2019 och ni som möter oss kan vara lugna med att vi har bra koll på våran båt och våran utrustning både mått och vikt och hur det skall trimmas och seglas. Lycka till.

Målgång på Hermanö runt 2018.


/Anders Dahlsjö

måndag 4 februari 2019

Tjörn runt 2018, filmen.

Nu så här när båtmässan just pågår så vad passar bättre än att visa en film från Lady Godiva när vi vinner Tjörn runt, coastal banan.


För er som missade Tjörn runt tidningen på båtmässan där vi skrivit om vårat race kommer här en version.
Vi gjorde under vinter 2017-18 en stor renovering där vi lade ner nära 1000 timmars jobb på Lady Godiva och ordnade allt från lös köl till däck och motorbyte. Då var alla i besättningen med och hjälpte till.
Vi lyckades med att ta hem segern först på Hermanö runt, sedan på Göteborg Open sea Race och viktigast på Tjörn runts coastal bana. Vi tog segern för andra året i rad och i år fick man kämpa för den i de friska vindarna som nådde kulingstyrka i byarna utanför Pater Noster. Vi lyckades med en bra start ungefär mitt på startlinjen och var första båt i startgruppen att passera under Tjörn bron. Det är klart en fördel att komma loss på det viset och man slipper slåss om fri vind med konkurenter och kan välja hur man skall segla utan att behöva ta hänsyn till framförvarande båtar. Vi kom givetvis ganska snart ikapp båtar från startgruppen före oss som man ibland för lite matcher med men största matchen hade vi mot norska X382an med Eirik Brekke som skeppare som gick om oss utanför Vallhamn och sedan ryckte något på vägen upp mot Dyrön. 
Vi tog in ett rev i storen innanför Dyrön där vinden var över 12m/s, det var fortfarande ok att segla men skulle bli för mycket utanför Åstol och då går det enklare att ta revet innan vågorna börjar göra det besvärligt. Vi gick mellan St Dyrön och Åstol som förra året och seglade mot Marstrand och gick nära Skallens fyr, här gick de flesta vidare rakt ut mot Hätteberget som nu låg rätt i fören. Vi valde dock ytterligare en styrbordsbog förbi Kopparnaglarna innan vi slog ut mot Hätteberget. Enligt prognosen skulle det vara nordgående ström med en styrka på över 1 knop då ansåg vi att det var bättre att översegla sig något än att behöva segla söderöver mot strömmen ute vid Hätteberget. Det blev en tuff bog ut mot fyrtornet med sjöar som gick över däck från för till akter och blötte ner hela besättningen ända ner i stövlarna, även rorsman. Vi kunde använda vår position till att segla snabbt och effektivt genom sjön och seglade om Xp38an Blues strax före rundningen då var vi bara båtlängder bakom vår norska sparringpartner X382an. 
Kursen var för brant för att sätta spinnaker på bogen mot Dynan. Vi började jobba med att slå ut revet men beslutade att vänta med det tills vi fallit av vid Dynan. Där satte vi spinnakern först av 3 båtar och kunde dra ifrån X382an. När revet var utslaget började båten riktigt ta fart och vi satte ett nytt fartrekord på 18knop och snittade över 14 knop över 500m. Vår kurs var dock lite hög för att gå rakt in mot Räbbehuvud och jag försökte segla en lägre kurs. Lite övermodig hamnade vi lite väl lågt och vi var inte långt ifrån en kinesgipp (broach åt lå) men lyckades häva det. Vi fick problem med spinnakerbommen som lossade i ytterändän strax före gipp och jag beordrade spinnaker ner och fock upp. Vi seglade så och gjorde tre gippar innan vi fick upp spinnakern igen på kurs mot Vannholmen vid elledningen där vi åter tog ner för att göra en sista sättning mellan Björnshuvudet och Kälkerön. Hela Stigfjorden gjordes i farter runt 10 knop och vi hade nog alla en känsla av att detta gått riktigt bra när vi korsade mållinjen.

Jag frågade besättningen vad som var deras bästa minnen från årets Tjörn runt och här är några kommentarer:

När vi seglade om Blues i jorden sjö på bogen ut mot Hätteberget.

Dragracet mellan Hätteberget och Dynan

Spinnakerbogen när vi slog fartrekord. Jolle känslan och alla fullt koncentrerade på fart

Hur nära vi var en kinesgipp på undanvinden från Dynan.

Det är ett härligt gäng jag har ombord och vi har seglat ihop sedan 2012, det betyder något när förhållandena är tuffa som under 2018 års Tjörn runt.

Följande seglade ombord på Tjörn runt 2018: Mikael Wassmur -fördäck, Joachim Keim -mast, Emma Sundén -pit, Henrik Persson -trim, Carina Arvidsson -stortrim, Jens Svanvik -nav, Thomas Hansson Mild -taktik och jag själv som håller i rorkulten.