Vi hade förhoppningen att vi skulle kunna träffas och ha en mysig kväll på någon bra restaurang med lite god mat och dryck men den här pandemin vill inte ge efter och vi fick köra ett team möte på teams för att planera sässongen. Stommen i besättning har varit den samma i många år nu och det var vi 7 som planerade. Mikael Wassmur, Joachim Keim, Emma Sundén, Henrik Persson, Carina Arvidsson, Jens Svanvik och jag.
Vi planerar som att alla seglingar blir av och att man lyckas lösa allt kring smittspridning tills vi vet annat och i planen har vi följande kappseglingar med full crew:
22/5 Pater Noster race
28/5 MBBR träning
29-30/5 MBBR
27-31/7 Hanö regattan med Bornholm runt
7/8 Hermanö runt, om det funkar
20/8 Tillfartsegling till Tjörn från Långedrag
21/8 Tjörn runt
28/8 Dubbelchansen
29/8 KM i Lerkil
11/9 Höstknallten
Ett ganska gediget program för oss. Vi har några potentiellt tomma positioner på några seglingar, främst under Hanö regattan där vi nu hör med tidigare medlemmar i besättningen för att komplettera besättningen.
Saknar du några seglingar? Läs då vidare.
Min och Emmas satsning på doublehanded mixed gick bra 2020 så 2021 har vi beslutat oss för att delta på SM i dh offshore mixed som är Gotland runt och det är vi båda mycket peppade inför och skall göra vad vi kan för att placera oss här. Det är ju fortfarande SRS så med olika båtar så gäller det ju att ha lite flyt med vindarna under seglingen. Vi planerar att få en bra träningsrunda på seglingen från Lerkil till Stockholm som vi antagligen kommer starta efter midsommarafton. Vi kommer segla några race innan vi beger oss mot Stockholm och de race vi har i kalendern är följande:
12/6 Dubbelt så bra
13/6 Lerkil Archipelago shorthanded race
4-7/7 Gotland runt
Göteborg open sea race 2020 Foto:GQSS/GOR
Efter semestern har vi inte planerat något och det beror på att det är ganska fullspäckat med seglingar hela augusti och september. Jag seglar ju även F18 med Henrik Persson och vi har planerat in några seglingar vi vill köra under säsongen om de blir av.
Stockholm archipelago raid 2020 Foto: Malcom Hanes
2020 blev året då det mesta inte blev som det var tänkt. Vi bestämde at vi skulle satsa på doublehanded mixed, jag och Emma Sundén under vintern och det blev ju lägligt då många race med besättning blev inställda för att man inte kunde ha sina sociala arrangemang. Så vi bestämde redan tidigt i maj att vi skulle fokusera på doublehandedträning och inte segla med besättning i år. Tråkigt för besättningen men ett bra fokus på doublehanded.
Redan under våren när hade jag börjat installera ny autopilot och instrument från Garmin som komplement till det befintliga Nexus systemet och när Coronan slog till skapades lite mer tid och jag hann även byta ut manöverpanelen till en som jag hade köpt och hade liggande. Jag skrev om detta jobb i våras.
När Skagen race ställdes in bestämde vi oss för att gå ut på en längre doublehanded träningsrunda över två nätter över Kristi himmelsfärdshelgen, då Skagen race skulle ha seglats. Vi startade med Onsdagsseglingen i Lerkil och skulle efter målgång fortsätta norröver mot Marstrand för att därifrån jaga Federico Garofalo och hans Veloce mot Skagen rev och vidare mot Läsö. Vi blev dock liggande utanför Lerkil merparten av natten i bleke och var inte uppe vid Stora sillesund förran vid 6 tiden på morgonen. Vi hade även Jens med oss för att stötta Emma att komma in i navigationen m.m när vi seglar dh.
En selfie på morgonen i Göteborgs södra skärgård.
Såhär hade vi tänkt oss att segla men det hann vi inte.
Solnedgång och tidig morgon, sköna stunder.
Planerna med segling och resultat blev som nedan.
Solo
Marstrand midsummer solo race, som ej seglar med handikap
Shorthanded resultat
Stora Oset race, 1a
Skagen race 20/5 -Inställt
Lerkil archipelago race 6/6, 2a
Pantaenius Bohusracet 26/6, 5a i klass 4
GQSS Gothenburg open sea race 4/7, 2a
Robline Skagen race 28/8 som ej gick till Skagen 1a
Öckerö shorthanded race 19-20/9, 10a i klass gul
F18
Stockholm archipelago raid, 13de
Klass mästerskap, 5a
Matchracing
Bermuda gold cup, 8a
Stora Oset började med rejält med vind och då man beslöt att bara dh besättningar fick delta så blev manfallet stort. Bara vi och Pila sailing kom till start och vi tog tidigt greppet och höll dem bakom oss resten av inomskärsbanan.
Jag gjorde även en längre film om sommarens dh kappseglingar.
Som man ser på dessa filmer har det varit vind PÅ eller AV på årets seglingar. Jag tänker inte skriva så mycket om seglingarna här utan vi går över till årets single handed race istället, Marstrand midsummer solo challenge.
Starten har gått. Foto: Search magazine
Tyvärr klappade den nya autopiloten ihop de sista timmarna på vår dh-träning och utbytes drivenheten han inte komma fram till vare sig soloracet, där jag verkligen hade behövt en bra autopilot, eller PBR. Jag seglade med min gamla Autohelm 2000, Helmer som han heter. Han gillar bara platt vatten i lättvind och motorgång i bleke. Det var iallafall kul att köra ett race själv och som tur var gick det fort med målgång redan kl 06:20 på morgonen som 5e båt i största klassen.
Efter målgång skulle man helst segla raka vägen hem. Emma hade sovit i bilen i Marstrand och klev ombord och fick segla hem en trött seglare som inte var till mycket sällskap.
F18 hade jag och Henrik Persson lagt upp en plan med planerad träning varje vecka och lite specifik raid träning innan Stockholm archipelago raid, där planen var att komma till Åland i år. Pandemin satte stopp för segling utanför Sverige men vi kunde iallfall segla raiden. Vi tränade en helg i Gottskär med lite längre bana och då kom Fredrik Wenehult ner och seglade mot oss. Vi seglade en bana runt Mönster och ner mot Ölmanäs i lätta vindar. Sedan seglade vi Tjörn runt som också blev lättvind med kortad bana och målgång vid Björholmen.
Grymma bilder från SAR tagna av Malcom Hanes
Vi har i år uppdaterat båten från 2010 och skaffade decksweeper storsegel som vi köpt av Peter Busck, vi valde dock de gamla seglen till raiden, det kostade oss nog några placeringar. Till SM som blev RM körde vi med de nya seglen och då gick vi mycket bättre framförallt på kryss. Vi skörade gennakern andra dagen på raiden men Gustav Dyrssen hade en äldre som vi kunde låna resten av tävlingen. F18 är fantastisk segling för en mycket rimlig budget om man som vi köper bättre begagnat :-).
En liten film fick jag ihop från SAR, nu ä det bara kyss men det är fantastiskt även det i frisk vind på öppen sjö.
På tal om segling med fatkänsla så dammade jag av min windsurfingutrustning som inte blivit använd på 20år. Det passade ju bra en blåsig sommar när man skulle hålla sig hemma.
Berntsson sailing team på Bermuda Gold Cup med Johnnie, Erik Malmberh, Herman Andersson.
Säsongen avslutades med Bermuda Gold Cup som skulle seglats i maj men blev skjuten på p.g.a Covid 19 pandemin. Vi tränade ett par helger i Stenungsunds med IOD och seglade mot Phil Robertsson och Niklas Dackhamar. Ett inhopp för mig i matchracing igen där vi 2019 lyckades bli 2a på Gold Cup. I är fick vi segla repachargen för att ta oss till kvartsfinaler, där blev vi utslagna av Taylor Canfield som sedan gick och vann finalen mot Ian Williams. Vi saknade det där lilla som behövs för att man skall ha chansen.
Vi väntar väl till 2021 innan några planer avslöjas, eller?
Ärets sista onsdagssegling i Lerkil i frisk NE vind. Foto: Claes Heyman
Det var länge sedan jag postade med taggen ERT, Ericsson Racing Team. Nu har det släppts en film om tävlingen som jag seglade samtiliga etapper på E3 med nordisk besättning. Mina vänner för livet. Det är en lång film om ett långt race och mitt Mount Everest. Se filmen och njut, fasas, gläds och fundera på varför man genomför sådant över huvudtaget. Vi som gjort det ihop har något alldeles speciellt vi upplevt tillsammans. När jag nu ser seglingen igen så kan jag inte bli annat än lite besviken på alla de straffpoäng vi fick avdragna för olika saker men det hör väl en oerfaren besättning till kanske?
Till årets säsong var det dags att utöka med en bättre autopilot samtidigt som vi var något multi control instrument kort. Vi lånade vindgivare och multi control av Jens Svanvik förra säsongen då vindgivaren inte överlevde avmastningen på Marstrand big boat race.
Jag skissade ihop systemet och skickade en förfrågan till Garmin support om jag hade tänkt rätt. Så här ser det ut.
Det är NMEA2000 nätverket med allt som är kopplat på det som är nytt det övriga är kvar som det var. Garmin GND 10 är den enhet som omvandlar data från nexus nätverket till NMEA2000 och tvärt om, den kommer med när man går över till Garmins vindgivare. Jag ersätter två Nexus Multi control med Garmin GMI20 och en GNX20 där den senare är den billigare av de två.
PC kopplas nu ihop med GND10 istället för mot Nexus server.
Sedan var det till att fundera på var alla prylar skulle sitta i båten. Autopiloten sitter ju på roderaxeln och ECU måste sitta inom 40cm av den. GHP12 som är kompassen behöver placeras nära båtens rörelsecentrum och med avstånd ifrån magnetisk störning. Nexus HPC kompass hade jag på huvudskottet vid masten men valde nu en placering längre akterut på skottet för om navigationsbordet, det är närmare rörelsecentrum, ca 1m från båtens centrumlinje och enklare kabeldragning.
Alla instrument kopplas in mot NMEA2000 backbone och är den röda linjen i schemat. Det skall kopplas just så och ha end terminaler i varje ända. Jag fick kolla upp detta då jag fick tips via facebook att jag hade kopplat fel på ett ställe. Här är en informativ YouTube film om NMEA nätverk:
Inte lika överskådligt i verkligheten, till vänster syns en end terminal nedåt på den gråa y-förgreningen.
Fler anslutningar mot NMEA backbone, strömförsörjning av NMEA nätverket och GND 10 sitter under navigationsbordet. Där är den andra end terminalen av NMEA backbone. Där även Garmin GHP12 CCU, som är den 9 axliga kurskompassen, kopplats in mot NMEA nätverket.
Autopiloten som är Jefas mekaniska drivenhet placerades i en vinkel mot centrumlinjen och jag gjorde en mall i masonit med roderarmen i sina ändlägen och drivenheten i mittläget. Det visade sig att de mått som anges i Garmins och Jefas instruktioner på drivenhetens längd var olika och ingen av dem stämde. En angav 800 mm och den andra 820 mm. Verkligheten låg vid 847 mm enligt Jefa. När jag fick det beskedet hade jag redan limmat in fästet som jag satte runt 830 mm. Resten kunde jag justera med justerskruven på drivenheten men ner till 800 mm hade inte gått så det gäller att vara uppmärksam.
Roderarmen behöver ändstopp för att rädda drivenheten från att oavsiktligt gå i ändlägena. Jag limmade upp klossar i plywood som får agera stopp.
Garmin ECU reactor 40 är placerad på aktre skottet för om drivenheten. Genomföringen genom skottet är uppe i övre hörnet.
När jag nu skulle in och koppla el så var det lockande att samtidigt fixa elpanelen som varit på arbetslistan i många år och jag hade till och med en fin panel liggandes som jag köpt av Tobias Nicanders 2018 när han fick den över vid bygget av Meadiva så när jag nu fick extra tid p.g.a korttidspermiteringar på Volvo så satte jag igång.
Så här såg det ut bakom instrumentpanelen. Det var nog fint när det var gjort 1981 men genom åren har delar bytts ut fler brytare har adderats, trasiga komponenter bytts ut mot annat, lödningar släppt så det var nu ganska labilt och krävde reparationer varje år. Jag väntade bara på att det skulle skapa problem under ett längre race.
När kablarna är klippta så finns det ingen återvändo men jobbet var ganska rättfram. Det gällde bara att markera alla kablar så att jag visste hur det skulle kopplas. Mina små dymomärken ville ramla av så det gällde att vara försiktig.
Panelen gjordes om så att gångjärnen nu satt i nederkant, vilket gör underhållet och kopplandet enklare med bra åtkomst. Jordplinten placerades inne i skåpet istället för på luckan som förut. Lite bättre ordning på sladdarna nu.
Vilket lyft med den nya panelen från BEP med automatsäkringar och ett instrument som sköter batteri och tank övervakningen. Det blev till och med plats över för en fin logotyp.
Vid igångsättning av instrumenten så behöver GND10 programeras med vilken data som skall över föras mellan Nexus och NMEA. De data som GND10 kan överföra är enligt detta schema:
Vi har kvar givarna för logg och lod i nexus servern medan den nya vindgivaren koppas mot nexus network.
Man ändrar dessa inställningar genom att koppla in en PC med Nexus race installerat. När vi gjort det och bockat ur boxarna för logg och lod så fungerade allt som det skulle.
Kalibrering av kompass och injustering av autopilot fungerade fint och var klart på 30 minuter på vattnet.
Vi provade autopiloten en stund på läns i dyning med spinnaker och även på kryss. Provade att styra påde på kurs och TWA och det verkar väldigt lovande.
Första svängen på vattnet för kompasskalibrering och test av autopiloten.
Lady Godiva är en bra båt för lite längre shorthandedseglingar. ÖSR 2017 Foto: Mia Malmcrona
Emma och Carina klädda för riktig havskappsegling, GOR 2016.
På Lady Godiva har vi två rutinerade tjejer i besättningen som varit med sedan 2012. Emma Sundén och Carina Arvidsson så att segla med någon av dem blir ett enkelt insteg. Emma gillar idén och kommer vara med och satsa. Vi kommer köra de seglingar som prioritras av SSF och finns inom närområdet på västkusten. Just nu är dessa seglingar av intresse för oss.
Skagen race 20/5
Lerkil archipelago race 6/6
Pantaenius Bohusracet 26/6
GQSS Gothenburg open sea race 4/7
Robline Skagen race 28/8?
Öckerö shorthanded race 19-20/9
Emma och Anders vid transport inför renovering av LG, oktober 2017.
Jens Svanvik som kört shorhanded med mig de senast åren han kommer vara med och coacha och hjälpa till för att ge så bra förutsättningar som möjligt. Vi kommer inte göra några speciella anpassningar av båten på segelfronten utan kommer köra på det vanliga shorthandedmätetalet. En ny autopilot från Garmin med en Jefa drivenhet kommer installeras under våren detta är nödvändigt för att frigöra händer för manövrar och trim, speciellt vid lite längre seglingar som är vad vi fokuserar på.
Lady Godiva sail racing team kommer inte nämnvärt påverkas, det är GOR som vi deltagit i alla år sedan 2015 som vi inte kommer kunna köra med Lady Godiva då det blir DH, förhoppningsvis kan besättningen kliva på någon annan båt som behöver lite erfaren besättning och vill köra racet. Marstrand big boat race och Tjörn runt ligger kvar i planen som vanligt och så får vi se vilka övriga seglingar vi kommer ställa upp i.
Äventyrsseglingen Stockholm archipelago race, Henrik Persson och jag i SWE-757. Foto: Malcolm Hanes
Året började med att jag och Henrik planerade in lite mer f18 segling igen. Vi ville segla Stockholm Archipelag raid och sedan skulle NM seglas i Nynäshamn ett par veckor senare vilket passade programmet. Sedan de vanliga regattorna med Lady Godiva på väskusten och Lady Godiva sail racing team. Så hörde Johnie Berntsson av sig och undrade om jag var sugen på att segla Argo gold cup i matchracing på Bermuda. En av de seglingar jag inte haft chansen att köra och som definitivt är på min bucket list. Klart jag tackade ja till det i början av maj.
Henrik och jag hann med nåot pass i f18 i Gottskär innan det bar av till Bermuda där vi gjorde en bra regatta där även Erik Malmberg och Carl-Johan Uckelstam ingick i laget. Vi direktkvalificerade oss till kvartsfinalerna och fick en lay day, inte fel på Bermuda. Vi blev mer synkade ju längre regattan gick och i finalen mot Ian Williams seglade vi med bra självförtroende. Vi låg under med 1-2 och behövde vinna för att få en avgörande match. Ledde vid sista topprundningen då det blev ett vindhål. Ian gippsatte bakom oss och vi hade ingen vind att svara på gippen i, utan valde att fortsätta, när vinden kom var det från vänster och vi hade en lång väg till mål, målfoto där vi förlorade med ca 1m. Så det blev silver för oss. Surt men ändå ett helt ok resultat. Finalen på denna video.
Vi anmälde oss till Skagen race med start i Marstrand. Det lockade ingen jätteuppslutning och med en rätt tuff väderprognos var det bara 4 båtar som stod på startlinjen. Vi kom gemensamt överens om att starta men att bryta och segla närmaste vägen till Skagen. Vi skulle ha seglat norröver för att vända vid Väderöarna och sedan mot Skagen det skulle innebära att vi skulle möta en tuff kryss i kuling som ingen hade lust att utsätta båt och besättning för när det inte var mycket till kappsegling ändå.
Vägen åter från Skagen blev en härlig läns där vi filmade detta möte med vågor från en kryssningsbåt.
Vi hade startat med jaktstart mellan pirarna i Skagen och som minsta båt var vi först. Vi var först även vid målgången vid strandverket i Marstrand 3h 20min senare.
Argo Gold Cup, 2a
Skagen race från Marstrand, inofficiell regatta direkt till Skagen.
Tillfartssegling Skagen-Marstrand, 1a efter 3h 20min
Marstrand big boat race, 5a i först racet, tappade masten i 2a.
Öckerö shorthanded race 4a i gruppen och 11a totalt
F18 SM/NM. 5a SM, 10a på NM
Stockholm archipelago raid ser Henrik och jag som en höjdpunkt på sässonen. Vi körde 2015 och nu var det dags igen. Vi var inte så förbereddasom vi ville då jag drog på mig en knäskada på Bermuda som gjorde att jag inte vågade segla f18 förrän i juli men seglingen är rolig och med många seglarvänner. Vi var lite upp och ner i resultat men ledde ett race då vi navigerade fel och fick vända. Nästa är skall vi vara bättre förberedda. Filmen nedan är inte från i år men filmades av Gustav Morin 2017 och visar känslan.
Bland husbilarna på Björkö, målgång ÖSR Foto: Mia Malmcrona
Öckerö shorthanded race seglades i lätta vindar på lördagen och lite mer vind på söndagen vi gjorde två usla starter men seglade sedan upp oss bra båda dagarna. Faktiskt skönt med lite lättvind efter allt hårdvindsseglande som vi gjort under sässongen.
Marstrand big boat race och en laddad rorsman med siktet på en bra placering i race 2, drog in gippen runt kryssmärket lite för hastigt och besättningen hade inte chansen att hänga med med backstag och storskot. Vilket resulterade i katastrof :-(.
Kappseglingen är slut.
Ensamma kvar på bryggan när övriga flottan gått ut för segling. Lastade och klara för transport hem.
Efter en händelserik transport hem till Lerkil där vi till råga på allt fick motorstopp p.g.a luft skit i bränslesystemet kontaktades Benns mast på måndagen den 3 juni. Där tändes hoppet då profil fanns tillgänglig. Christoffer Mathisson satte igång med en ritning på de mått jag hade, det fanns givetvis inga ritningar kvar på orginal Swede spars masten och är den profil som nu Benns har.
Vi gjorde om förstagsinfästningen till en bättre lösning än orginalet där ett stort rektangulärt hål gjorts för att få in fallboxen som inkluderade förtagsinfästningen. Bytte ut backstags och checkstay fästena mot T-ändstycken för dyneema och gjorde en bättre fördelning av falluttagen i övrigt försökte vi kopiera den tidigare masten i mått och placering av beslag.
Hålet för fallboxen i orginalmasten.
Fallboxen som jag ritat om en gång men som satt i orginalmasten.
När en kostnad för en ny mast var klar skulle Atlantica besluta i ärendet. Det gick till min glädje väldigt smidigt och tillverkningen av masten kunde påbörjas. Vi skulle nog få en ny mast till semestern men till Bohusracet vågade Christoffer inte lova något, men de skulle försöka.
Den nya förstagsinfästningen med fallbox för fock under och för frac. spinnaker över. Man ser även ledöglan för det övre spinnakerfallet uppåt i bild samt vant och backstagsinfästningar.
Innan midsommar fick vi denna bild på tillverkningen.
Midsommar kom och vi åkte båt utan mast, det såg inte ut som att masten skulle bli klar i tid för att hinna med Bohusracet. Men på kvällen tisdagen den 25 juni efter 7 på kvällen fick jag följande SMS av Christoffer på Benns mast "Masten lastad, kör tidigt imorgon direkt till Lerkil. Bör vara där vid lunchtid.". Jag blev helt chockad då jag hade givit upp hoppet om Bohusracet, nu fanns ju fortfarande chansen. Vi var ju tvungna att lämna Lerkil senast torsdag morgon för att hinna till start i Uddevalla på fredag, vilket gav oss onsdagen efter att masten anlänt att få den klar och i båten med allt vad det innebär.
En eftermiddag med att klä masten med allt vad det innebär.
Lady Godiva sail racing teams dedikerade besättning underrättades och hjälp önskades. Jens och jag tog imot masten som anlände redan strax efter 10 på förmiddagen. Joachim hämtade segel som varit på North loftet för översyn efter avmastningen, Emma hämtade lagade mantågsstöttor hos smeden i Särö och Carina kom också och hjälpte till med att göra klart och rigga.
Masten är på foten och en pizza smakar gott innan vanten skall börja kontrolleras att det passar.
Allt passar och är på plats åter till bryggan lagom till solnedgången.
Många mått har tagits och skickats med bilder, mail och sms. Korrigeringar har gjorts och masten har sedan tillverkats i Saltsjö-Boo, transporterats till Lerkil. Vant har skickats upp till Benns för kopiering för att ersätta skadade. Skulle allt passa? Det kom på plats i allafall. Ingen tid att kolla mer. Nu lastade vi in alla segel och utrustning som behövdes för Bohusracet, vi hade till och med gummijollen liggande på däck så det var en del att plocka med. På morgonen skulle vi få klart med tie roden som håller däck på plats när vi drar i fallen runt mastfoten och sedan skulle ju storen på. Men vi var på väg mot starten i Uddevalla och resterande om hur det gick på racet kan ni läsa här.
Ibland får man till det :-)
Jag vill rikta ett stort tack till alla som hjälpt till och stommen besättningen som var med i Marstrand och var med och pitchade in till självrisken. Snacka om dedikerade!
