Zaraffa först i IRC3

Zaraffa med CODEZero efter start Foto: Billy Black

Vi vann klassen, som vi vetat ett tag, och blev 7a totalt. Vi lyckades bara slå en a de båtar som startade 3 dagar efter oss. De fick tyvärr (för oss) en front att hänga på de första dagarna och tjänade in måla sjömil på oss som legat och seglat VMG undanvind i 10-15 knops vind istället.

Alla reultat här http://www.transatlanticrace.com/results.html

Vårat spår över atlanten, rumbline är röd.

Vi seglade på en sunfish ett knappt dygn efter att vi passerat point alfa. Som jag tidigare rapporterat skadade vi då rodret. Jag var i vattnet och försökte ta några bilder och efter det blev minneskortet kvar i Aksels dator, så tyvärr fastnade inga filmer eller bilder efter den incidenten.

Det var iallafall kvällen efter kollisionen som vi fick lite mer vind under ett dygn. Det hade börjat mojna strax innan vi lade gippen mitt i atlanten. Skadan på rodret gjorde att vi hade svårare att kontrollera båten i vinden och vågorna och gjorde några brocher under natten.

Resterande delen av seglingen präglades av lättvind och vi fick god nytta av CODE Zeron som vi kunde bära mellan 85-120 TWA med bra fart.

Över Atlanten med handbromsen i!

Zaraffas roder efter kollision med Sunfish.

Sist jag seglade över Atalnten med E3 seglade vi på en val. När vi nu seglade Transatlantic race med Zaraffa grusades förhoppningarna när vi seglade på en Sunfish, modell större, ett knappt dygn efter att ha passerat point alfa på Grand banks utanför New Foundlands kust. Vi kunde genast se att fisken skadade vårat roder och vi kände viberationer från rodret i ratten. Jag dök i det 14 gradiga vattnet och tog mig en titt. Vi bedömde att vi skulle segla på som vanligt men om skadan förvärrades skulle vi behöva göra en ny bedömning.

Det gick vägen och rodret höll ihop, när vi kom till Lymington lyfte vi båten och kunde för första gången se skadan under bra förhållanden. Ingen vacker syn som synes.

E3s köl efter kollision med val i nordatlanten -09

Så här seglade vi över 1600 nm!

Tyvärr blev mitt minneskort kvar i Aksels dator efter att jag fotat rodret ute till havs. Så det blev inge bilder sparade efter det. Jag kommer skriva lite mer när jag får minneskortet tillbaks.

Transatlantic Race 2011

Den 29de juni startar vi med Zaraffa i Transatlantic Race, start i Newport Rhode Island och målgång vid Lizard point vid Englands sydspets. En ca 2975 sjömil lång tävling över Atlanten. Vi startar i mitten. Den 26e startar de långsammare båtarna och 3e juli startar de störsa och snabbaste båtarna där Puma V.O70, ICAP Leopard och Rambler 100 ingår. Hela startlistan finns här.

Att vara första båt till England är ju det som de flesta har som målsättning. Vi kommer köra med 12mans besättning och köra ett liknande vaktsystem som vi hade på Ericsson3 under Volvo Ocean Race.

Foto:Dan Nerney

Under seglingen kan man följa oss via tracking på http://www.transatlanticrace.com/ där kommer också dagliga nyheter och e-mail från båtarna och på tävlingens twittersida eller facebooksida.

Halva jorden halva storleken!

I tisdags kom jag hem från USA där jag seglat på Zaraffa en 65 fots kolfiberbåt ritad av Reichel & Puigh. Det var träning inför Transatlantic race som startar i Newport 29 juni.

I torsdags tränade jag matchracing med Bernsson matchracing team på en Melges 24a och på söndag bär det av till Korea för att segla World matchracing tour.

Kul att vara igång och köra så aktivt och både stort och smått. Synd att man går miste om de flesta seglingar på hemmaplan i vår.

Kolla teamets hemsida http://www.berntssonsailingteam.se/ eller facebook Berntsson sailing team.

Johnie Berntsson på World Matchracing Tour

Sent i höstas blev jag tillfrågad av Johnie Berntsson om jag ville segla med honom under 2011. Jag har seglat några tävlingar och träningar med Johnie förut och jag ville gärna komma tillbaks till att köra matchracing. Så det var inte svårt att bestämma sig för att hoppa på. Att planerna dessutom gick vägen och teamet fick ett tour kort, som garanterar inbjudan till minst 6 av 9 world tourtävlingar under året, kom som extra krydda på moset.
I helgen seglade vi Ice breaker i Långedrag, mitt första deltagande i teamet och första matchracing tävling sedan 2007. Vi vann, som vi borde men det kändes som en bra start på sässongen. Teamet hade premiär i Longbeach i slutet av mars månad.

Följande artikel finns på WMRT´s hemsida:

London, UK – 19 April 2011: The World Match Racing Tour's debut Tour Card Holder
Johnie Berntsson admits that a harsh but honest assessment of 'a mediocre' 2010
season was needed if his Berntsson Racing Team is to get the changes right to
launch a realistic assault on the podium in 2011.
A 3rd place at the Argo Group Gold Cup aside, the Swedish
team struggled for consistency last season, eventually finishing 13th overall.
However, with a Tour Card secured for the next series guaranteeing up to 6 event
invites, Berntsson knows that now is the time to take his chance.
"Last
season was mediocre after a really good 2009. We simply tried to do more events
than we were capable of. Now we've negotiated and planned so we can be dedicated
to the Tour and make that our sole focus."
Having competed on the Tour for
the past 5 years, Berntsson is no longer a new face on the WMRT, but he's backed
both his team's talent and strategy and given them what he feels is an
attainable target of a podium finish.
"A successful year for us would be to
finish in the top 3 on the WMRT. We know it's going to be tough but we have the
potential to be there. We'll take one step at a time towards that goal and
having a Tour Card is certainly key to our development. We have won Tour events
but now we want the World Championship."
Strength in depth
Many of
Berntsson's fellow Tour Card Holders have opted to introduce only minor tweaks,
instead sticking to what they know. Berntsson, although confident in his team,
has learnt from past lessons and introduced some more wholesale
changes.
"We've built a new team, a double team of sorts which gives us
strength in depth and competition for places. We've also introduced 'a
Scandinavian type of leadership' on the boat where everyone has an equal voice.
So while we all have our own responsibilities, at the end of the day if one link
breaks then the team breaks. Nobody is more important than the next."
"Apart
from smaller Grade 2 and 3 events back in Sweden, we're focusing solely on the
Tour. My experience is that to build your sailing knowledge it's good to vary
your events. Our decision now is to concentrate on match racing which we think
will pay off in the long run. Teams that do a lot of other events have a
challenge to juggle their time and give match racing and the Tour the focus it
demands to be successful on it."
New teams, new challenges
With 3 teams
making their debut as Tour Card Holders, 2011 will see a mixture of newcomers
and more experienced faces battle it out to become the next Match Racing World
Champion. Young or not, Berntsson isn't taking any team for granted.
"For
every great sailor that leaves the Tour, another comes in. New teams like (Phil)
Robertson's Waka Racing are young but they've been racing all their lives.
They'll be confident, determined and a challenge for everyone. You cannot afford
to overlook them. They will bring new tricks to match racing which can trip us
up – we actually need to analyse them as they will be assessing
us."
"Elsewhere, there are some really strong names, former winners who will
be there at the end of the season. It's difficult to say who will win but the
names that have been around on the Tour will certainly be in the hunt."
With
9 different locations for the teams to compete at, the teams often find certain
locations suit their team's abilities more.
"We perform well at Tour events
with bigger boats. With those you have to make the decisions well before the
situation comes up. That sort of knowledge is a strong part of our team."
In
sailing, and in particular the one-on-one combative world of match racing, teams
need to get into a competitive, even aggressive mindset to take on their
opponent. Off the water Berntsson is considered an affable sailor with a
professional yet approachable manner. However he knows that's not something he
can afford to be on the water if he is to realise his dreams this
season.
"We're very different to how we are in-shore. When match racing we
want things to happen and we want to disturb our opponents. We're very different
in-shore...people probably think we're a bit schizophrenic!"

Länk till teamet hemsida finns bland länkarna till höger.

Försäljningsblad och data från 1979 på Dominant105

Jag har gjort lite uppdateringar på AD-Sailsport.se och lade då upp lite informationsblad på Dominant 105 som jag hittat. Lite kul när man hittar sådan gammal historia. Av databladet att dömma var man inte bättre, snarare ännu mer fel ute, när man beräknade vikten på båten för 30år sedan än man är idag! Kanske om 30år tll prickar man målvikten.
Direkt länk här.

Volvo Ocean Race 2011-2012 | Meet Martin Krite

En ännu yngre Martin ombord på Christina i Auckland för 10 år sedan. En kämpe som snart gör sitt andra VOR med Groupama. Läs artikeln.

Volvo Ocean Race 2011-2012 Under 30: Meet Martin Krite