Mitt seglingsår 2019

Snart nyår igen och tid att sammanfatta mitt seglingsår. Sammanfattas med händelserikt.

Race 2 på Marstrand big boat race slutade på detta vis.

26 dagar senare startade jag med Jens Svanvik på Bohusracet. Foto: Search magazine

Fler bilder på Search Magazine.

Äventyrsseglingen Stockholm archipelago race, Henrik Persson och jag i SWE-757. Foto: Malcolm Hanes

Året började med att jag och Henrik planerade in lite mer f18 segling igen. Vi ville segla Stockholm Archipelag raid och sedan skulle NM seglas i Nynäshamn ett par veckor senare vilket passade programmet. Sedan de vanliga regattorna med Lady Godiva på väskusten och Lady Godiva sail racing team. Så hörde Johnie Berntsson av sig och undrade om jag var sugen på att segla Argo gold cup i matchracing på Bermuda. En av de seglingar jag inte haft chansen att köra och som definitivt är på min bucket list. Klart jag tackade ja till det i början av maj.
Henrik och jag hann med nåot pass i f18 i Gottskär innan det bar av till Bermuda där vi gjorde en bra regatta där även Erik Malmberg och Carl-Johan Uckelstam ingick i laget. Vi direktkvalificerade oss till kvartsfinalerna och fick en lay day, inte fel på Bermuda. Vi blev mer synkade ju längre regattan gick och i finalen mot Ian Williams seglade vi med bra självförtroende. Vi låg under med 1-2 och behövde vinna för att få en avgörande match. Ledde vid sista topprundningen då det blev ett vindhål. Ian gippsatte bakom oss och vi hade ingen vind att svara på gippen i, utan valde att fortsätta, när vinden kom var det från vänster och vi hade en lång väg till mål, målfoto där vi förlorade med ca 1m. Så det blev silver för oss. Surt men ändå ett helt ok resultat. Finalen på denna video.

Vi anmälde oss till Skagen race med start i Marstrand. Det lockade ingen jätteuppslutning och med en rätt tuff väderprognos var det bara 4 båtar som stod på startlinjen. Vi kom gemensamt överens om att starta men att bryta och segla närmaste vägen till Skagen. Vi skulle ha seglat norröver för att vända vid Väderöarna och sedan mot Skagen det skulle innebära att vi skulle möta en tuff kryss i kuling som ingen hade lust att utsätta båt och besättning för när det inte var mycket till kappsegling ändå.
Vägen åter från Skagen blev en härlig läns där vi filmade detta möte med vågor från en kryssningsbåt.

Vi hade startat med jaktstart mellan pirarna i Skagen och som minsta båt var vi först. Vi var först även vid målgången vid strandverket i Marstrand 3h 20min senare.

• Argo Gold Cup, 2a
• Skagen race från Marstrand, inofficiell regatta direkt till Skagen.
• Tillfartssegling Skagen-Marstrand, 1a efter 3h 20min
• Marstrand big boat race, 5a i först racet, tappade masten i 2a.
• Pantaenius bohusracet, 1a i klassen 2a totalt.
• GQSS Göteborg open sea race, bröt pga problem med storsegeltravare.
• Tjörn runt, 3a i klassen och 5a totalt
• Stockholm archipelago raid.17de plats
• Öckerö shorthanded race 4a i gruppen och 11a totalt
• F18 SM/NM. 5a SM, 10a på NM

Stockholm archipelago raid ser Henrik och jag som en höjdpunkt på sässonen. Vi körde 2015 och nu var det dags igen. Vi var inte så förbereddasom vi ville då jag drog på mig en knäskada på Bermuda som gjorde att jag inte vågade segla f18 förrän i juli men seglingen är rolig och med många seglarvänner. Vi var lite upp och ner i resultat men ledde ett race då vi navigerade fel och fick vända. Nästa är skall vi vara bättre förberedda. Filmen nedan är inte från i år men filmades av Gustav Morin 2017 och visar känslan.

Bland husbilarna på Björkö, målgång ÖSR Foto: Mia Malmcrona

Öckerö shorthanded race seglades i lätta vindar på lördagen och lite mer vind på söndagen vi gjorde två usla starter men seglade sedan upp oss bra båda dagarna. Faktiskt skönt med lite lättvind efter allt hårdvindsseglande som vi gjort under sässongen.

Ny mast på 25 dagar.

Marstrand big boat race och en laddad rorsman med siktet på en bra placering i race 2, drog in gippen runt kryssmärket lite för hastigt och besättningen hade inte chansen att hänga med med backstag och storskot. Vilket resulterade i katastrof :-(.

Kappseglingen är slut.

Ensamma kvar på bryggan när övriga flottan gått ut för segling. Lastade och klara för transport hem.

Efter en händelserik transport hem till Lerkil där vi till råga på allt fick motorstopp p.g.a luft skit i bränslesystemet kontaktades Benns mast på måndagen den 3 juni. Där tändes hoppet då profil fanns tillgänglig. Christoffer Mathisson satte igång med en ritning på de mått jag hade, det fanns givetvis inga ritningar kvar på orginal Swede spars masten och är den profil som nu Benns har.

Vi gjorde om förstagsinfästningen till en bättre lösning än orginalet där ett stort rektangulärt hål gjorts för att få in fallboxen som inkluderade förtagsinfästningen. Bytte  ut backstags och checkstay fästena mot T-ändstycken för dyneema och gjorde en bättre fördelning av falluttagen i övrigt försökte vi kopiera den tidigare masten i mått och placering av beslag.

Hålet för fallboxen i orginalmasten.

Fallboxen som jag ritat om en gång men som satt i orginalmasten.

När en kostnad för en ny mast var klar skulle Atlantica besluta i ärendet. Det gick till min glädje väldigt smidigt och tillverkningen av masten kunde påbörjas. Vi skulle nog få en ny mast till semestern men till Bohusracet vågade Christoffer inte lova något, men de skulle försöka.

Den nya förstagsinfästningen med fallbox för fock under och för frac. spinnaker över. Man ser även ledöglan för det övre spinnakerfallet uppåt i bild samt vant och backstagsinfästningar.

Innan midsommar fick vi denna bild på tillverkningen.

Midsommar kom och vi åkte båt utan mast, det såg inte ut som att masten skulle bli klar i tid för att hinna med Bohusracet. Men på kvällen tisdagen den 25 juni efter 7 på kvällen fick jag följande SMS av Christoffer på Benns mast "Masten lastad, kör tidigt imorgon direkt till Lerkil. Bör vara där vid lunchtid.". Jag blev helt chockad då jag hade givit upp hoppet om Bohusracet, nu fanns ju fortfarande chansen. Vi var ju tvungna att lämna Lerkil senast torsdag morgon för att hinna till start i Uddevalla på fredag, vilket gav oss onsdagen efter att masten anlänt att få den klar och i båten med allt vad det innebär.

En eftermiddag med att klä masten med allt vad det innebär.

Lady Godiva sail racing teams dedikerade besättning underrättades och hjälp önskades. Jens och jag tog imot masten som anlände redan strax efter 10 på förmiddagen. Joachim hämtade segel som varit på North loftet för översyn efter avmastningen, Emma hämtade lagade mantågsstöttor hos smeden i Särö och Carina kom också och hjälpte till med att göra klart och rigga.

Masten är på foten och en pizza smakar gott innan vanten skall börja kontrolleras att det passar.

Allt passar och är på plats åter till bryggan lagom till solnedgången.

Många mått har tagits och skickats med bilder, mail och sms. Korrigeringar har gjorts och masten har sedan tillverkats i Saltsjö-Boo, transporterats till Lerkil. Vant har skickats upp till Benns för kopiering för att ersätta skadade. Skulle allt passa? Det kom på plats i allafall. Ingen tid att kolla mer. Nu lastade vi in alla segel och utrustning som behövdes för Bohusracet, vi hade till och med gummijollen liggande på däck så det var en del att plocka med. På morgonen skulle vi få klart med tie roden som håller däck på plats när vi drar i fallen runt mastfoten och sedan skulle ju storen på. Men vi var på väg mot starten i Uddevalla och resterande om hur det gick på racet kan ni läsa här.

Ibland får man till det :-)

Jag vill rikta ett stort tack till alla som hjälpt till och stommen besättningen som var med i Marstrand och var med och pitchade in till självrisken. Snacka om dedikerade!

Tjörn runt 2019, ännu ett blåsigt race.

Bra tryck i Kyrkesund, det värsta är över.

Veckan efter GOR seglade vi Tjörn runt. Lady Godiva hade just torkat ur från den seglingen.Vi har ju två totalsegrar på Coastal banan från 2017 och 2018 att försvara. Vi såg på anmälningsläget att det såg skralt ut med deltagandet och när anmälningstiden nästan var slut var det knappt 30 båtar på coastal banan. Så när Hans Johansson på XP38a Blues ringde och ville påverka oss att byt bana till Classic var jag inte helt förvånad. Han ringde när Henrik och jag skulle ut och träna f18 och trots att vi nu skulle få tuffare att försvara vår vinst var jag inte svårövertalad. Jag ville ju dock rådfråga med besättningen. De var klart med på noterna och ingen skulle var riktigt nöjd med en framskjuten placering i ett fält med så få deltagare. Jag hade nog förväntat mig att det skulle vara tävlingsledningen som kom med ett sådant här förslag men nu vad det Hans som tog tag i det och med sjunkade deltagarantal skulle jag bli förvånad om vi får segla den långa banan igen på Tjörn runt. Att som i år segla närmaste vägen runt Tjörn gör att man måste välja säkerhet framför seglingskunnande, felmarginalerna krymper med båtstorleken och man har inte råd med misstag som en kinesgipp eller uppskärning vid fel tillfälle, det kan bli dyrt. Hans och Vinngroup tog fram en fin film om årets Tjörn runt.

Nu till våran segling. Vi går alltid ut och rekar runt Tjörnbron hur strömmen går och vi konstaterade att det var motström ut under broarna, prognosen var att strömmen skulle vända ungefär vid tiden för våran start. Vår bedömning var att strömmen inte skulle vara en faktor för vägvalet. Vinden låg på sydost och skulle vrida något mot sydsydost och senare när vi var förbi Kyrkesund till syd. Det betyder sträckbog hela Hakefjorden till Dyrön och utmaning låg i vilken sida av L Brattön man skulle välja och vi kunde även tänka oss att gå under Källöbron om vi hade sträckt upp genom sundet från starten.
Regnet strilade ner redan när vi lämnade kajen och skulle fortsätta i stort sätt oavbrutet hela seglingen. Det var klar fördel att starta för babord uppe vid Stenungsön men det var vi ju inte ensamma om att inse. Vi valde en start för styrbord ca 100m ner på linjen och vi kunde slå över till babord ca 10s före start och kom då fint ut med Magnus Lundberg med Dynamic35 i lä.

Vi sträckte inte upp i Källösund utan det blev under Tjörnbron. Vi startade med fock och ibland var vi rejält underriggade och gled ner akter om Dynamic 35 men efter det ända slaget till styrbord kunde vi lägga nästa slag framför Dynamicen och hade ett bra läge att segla som vi själva ville.

Enda slaget till styrbord norr L Brattön samt vår rekrunda.

Nu var det bara att ligga och jobba fart, vinden ökade men sjunk igen för att vara ner till 13knop vid Wallhamn och vi kände igen att vi var underriggde men vinden fanns längre ut.

Hakefjorden en lång speedrun.

Uppe vid L Dyrön började det bli rejält byigt och en del båtar tog in rev, andra slog ut reven, lite olika taktik. Vi fick jobba rejält med trim och luftade och skotade hem innan vi kom ut i den krabba sjön och vinden.

När vi kommit runt Tjörnekalv och föll av mot Klädesholmen blev seglingen lite angenämare med bra fart men var skulle vi våga sätta spinnakern? Det blev inte före Klädesholmen där vi fick uppmuntran av åskådarna.

Vi var på utsidan av Tjörn precis när vinden nådde max.

Vi seglade inte genom djävulshålet utan öster om som var en hårig upplevelse då vi seglade negativt och hade tappat tailändan på backstaget som runnit ut akteröver och kunde alltså inte gippa.

spåret i Expedition

Vi blev här ikappseglade av Lundberg i Dynmicen som gått genom djävulshålet och hade dem precis i häcken på oss och när vi gick ut i havet drog de upp i lovart och gick om oss. Ingen större fara då vi nu skulle ut i vågorna och en gipp var nödvändig för att komma ner mot Kyrkesund Vi hade vindar upp till 39knop och loggade över 12 knop så det var inget snack om spinnaker. Jag beslutade till och med att vi skulle kovända istället för att gippa. Manövern gick fint och säkert och vi surfade nu vidare in mot Kyrkesund. Allt var klart för spinnakersättning men det kom sådana rökare att jag inte tordes ge ordern och vi hade bra fart som syns på första bilden. När vi äntligen gippat oss igenom Kyrkesund vågade vi sätta spinnaker och gick då om Dynamicen igen.

Bildbeviset, spinnakern var upp Foto: Sjöräddningen

Sedan skulle ju spinnakern ner och då satte sig fallet i avlastaren, Emma löste problemet men land kom snabbt närmare och jag han med att bli lite svettig. Vi fick inte riktigt utdelning av vår spinnakerrepa utan fastnade bakom Olle Langelius i First 40,7 som syns på bilden ovan. Till slut kom vi om och med Magnus Lundberg i hård fight, de satte sig på vår häckvåg och låg där hela vägen till mål. Innan Hälsö kom Thomas Dahl i Melges 24 planandes och seglade om oss, de skall vi hålla bakom oss så nu hade vi sällskap av två båtar som låg bättre till på omräknad tid än oss och vi var alla i startgrupp 4. Äntligen mål och vi kände att vi hade gjort bra ifrån oss under rådande förhållanden men att vi var 3a i gruppen, får se vad det räcker till? Väl i Stenungsund hörd vi först att en Sonar seglad av Joachim Stadig från startgrupp 6 tog våran 3e plats och senare kom även totalvinnaren Magnus Lindvall i en 606 imål från startgrupp 7. Väl seglat och roligt när mindre båtar tar totalsegern. Resultaten på STSS och Tjörn runts hemsida.
Joachim Keim var flink och multitaskade med filmklippen från båten. Han gjorde även intervju med mig före och efter racet.

Och ett stort tack till Hans Johansson som övertalade oss till classic banan så att vi slapp segla ut till Hätteberget i vädret.

GQSS Göteborg Open Sea Race 2019

Efter en välbehövlig juli semester där familjen Dahlsjö seglade en liten runda Lerkil-Läsö-Skagen-Rörö-Yttre Tislarna-Lerkil på 11 dagar och en tur med ägarna Bengt-Göran och Eva ToR Hättan var tävlingsprogrammet. GOR, Tjörn runt samt ÖSR. Inte så mycket men Anders och Henrik hade planerat in Stockholm archipelago raid samt F18 SM/NM som också tar en del tid.
Augusti blev en blåsig månad, i vart fall varje gång vi skulle tävla eller onsdagsträna. Jag skall sammanfatta seglingarna lite kort.

Dagen för starten av GOR var en fantastisk sommardag med sol värme och svaga vindar men en front med regn och kraftiga sydostliga vindar väntades under natten. Starten, seglingen ut från Göteborg och seglingen över till Skagen rev blev något att minnas.

Starten har gått och vi sätter spinnakern

Hornet på spinnakern lossnade från skotet vid sättning.

Förberedande rutten visar en tuff bidevind mot kummelbanke.

En ganska kort tid med vindar runt 30 knop. 

Vårt spår över till Skagen, vi var ca 30min snabbare än förutspått.

Joachim filmade lite tidigt på vägen över mot Skagen då det var myssegling. Vi satte sedan spinnaker och låg runt 10knop på loggen vi såg då hur vi tjänade bäring på våra konkurenter i lä, längre norrut.
Vi var andra båt att runda märket vid Skagen rev efter Progressiva. Vi började med fock och full stor men tog snart ett rev. Vi seglade för styrbord österut i ca 1 h så att vi kom ur den värsta strömmen innan vi slog söderut.

Rundning av Skaen rev och slaget mot syd.

Efter ett tag bytte vi till HWJ, hårdvindsfocken då vinden låg stadigt över 25 knop. Vi gjorde slag till styrbord och behövde ta ett andra rev när vinden nu låg stadigt över 30knop med vindbyar i 30 höga. Vi slog söderut igen då vi inte ville komma ut i strömmen som skulle vara stark mot norr. Vinden var väldigt byig och iland var regnet kraftigre. Här en snutt från inte så mysig segling.

Hela kryssen mot Kummelbanke

 När ljuset kom så vi kunde se så såg vi att storen lossat i toppen från masten och hängde nu i nästa lattbeslag, ingen större fara men när även det beslaget släppte så började det se lite dåligt ut när vi gick hårt i sjöarna. Jag beslutade att vi skulle ta ner storen för att inte riskera något. Att segla på bara HWJ i motström och motvind som dessutom börjat mojna gick inte fort. Vi sade att vi får runda Kummelbanke och sedan avgöra hur vi skulle göra. Vi visste inte då att alla andra utom Progressiva brutit men eftersom ingen var i sikte så anade vi det nog.

Vi tar ner storen norr Läsö trindel och seglar på bara HWJ.

Slutligen når vi Kummelbank och fick passera märket ordentligt innan vi kunde slå för att runda det. 

Kummelbank med nära 3 knop nordlig ström.

Vi satte kurs norrut mot Hätteberget och började titta på reparationen av storseglet. Vi kunde hissa storen hjälpligt om vi ville men beslöt att abryta kappseglingen och sätta kurs mot Trubaduren. Vi meddelade tävlingsledningen om vårt beslut och gick in genom snobbrännan för att sedan köra motor hem till Lerkil. Vi hann med att åka till prisutdelningen och få i oss lite goda hamburgare.

Lite mosiga efter ett dygn på havet Henrik och Emma saknas på bilden.

Nästa är kommer GOR att starta den 4 juli med lite annan bansträckning, vi kommer tillbaks och ser fram imot lite stabilare väder, ljusa nätter och hård konkurens.

PBR 2019, 1a i klass 4a och 2a totalt

Jag skriver bara lite kort om racet då vi på tisdagen innan inte trodde vi skulle delta. Lady Godiva låg semesterpackad i hamnen utan mast efter avmastningen på Marstrand big boat race. Så kom SMSet från benns mast att masten var lastad och skulle komma till Lerkil mitt på dagen på onsdag. Hoppet tändes. Jag vågade inte hoppas något förrän masten satt i båten och alla vant va på plats. Det var de vid 22 tiden på onsdagen. Med lite fix på torsdag morgon kunde jag och Jens lämna Lerkil och börja gå mot Uddevalla. Vid Valö fyr hade vi storen uppe och utanför Vrångö kunde vi hissa focken och segla för första gången med den nya masten. Vi seglade, trimmade mast och splicade till 19:30 då vi anlände i Uddevalla.

Vi hade alltså inte de bästa förberedelserna för race men hann beställa mat från Majornas matfabrik som nu fanns hos Mats och Oscar från Lerkil och det var en skön känsla att ha kommit till start trots mastbrottet 25 dagar tidigare.
Vi körde inga routings och kollade vädret som såg ut att bli trevligt med lite mer vind på målrakan. Vindinstrumentet fick vi inte igång, det hade vi bogserat under vattnet i Marstrand och jag hade bara sprutat i lite 5,56 där jag kommit åt. Som man ser på filmen startade vi med fock. Det för att ha lättare att slå på kryssen mot Uddevallabron. Det är skönt att kunna fokusera på skiften och konkurenterna istället för att slåss med den stora 155% genuan och det låg en del vind så valet blev bra. Slå med genuan fick vi ändå göra senare.
Jag trodde jag startade kameran på slutet men det blev tyvärr bara en bild.

Filmen blev bara en bild.

Vi seglade så bra vi kunde och i efterhand ser jag flera tillfällen då vi inte seglade på max med missade skift, fel segelval, trötthet, dåligt trim m.m men jag är säker på att även Per och Fabian har delar i racet de kunde gjort bättre. Minst fel vinner. Alla resultat här. Vill man se hur vi seglade så kan man spela upp racet med tractrac här.

Att vi kom till start får vi rikta ett stort tack till Benns mast och Christoffer Mathisson som var snabba att rita ihop och bygga masten samt vårat försäkringsbolag Atlantica som tog snabba beslut i ärendet.

Verifierat SRS mätbrev

SRS vårt svenska handikappsystem som är mest populärt på kappseglingarna runt vår kust är ett entalshandikap och tar inte hänsyn till båtars relativa potential i olika vindstyrka och förutsätter en cirkelbana som att vi kappseglar runt en cirkelformad ö.
När flera båtar av samma typ finns så läggs de in i SRS-tabellen men om man har en unik båt eller om man gjort förändringar på sin båt så att den inte stämmer med vad som specificerats i tabellen så får man fylla i en ansökan om mätbrev och får då en unik bedömning av sin båts prestanda.
Detta sätt att bedöma båtar innebär förstås många felkällor då alla olika båtar presterar olika mot varandra vid förändrade förhållanden.

Med Lady Godiva har vi presterat bra under många år och vi bliv med åren allt mer seriösa i vårat tävlande. Så när vi 2016 bestämde oss för att deltaga på ÅF offshore race var det dags att få vägt båten och verifierat alla mått som vi inte hade lyckats få till förut. Detta för att slippa allt eventuellt snack om vi skulle göra bra resultat, vilket var vår målsättning.

10 augusti 2016 vägdes Lady Godiva med Seglarförbundets våg. 

Då jag inte lyckats delta på någon gemensam vägning då tillfälle givits ordnade jag det själv i Lerkil med bokning av kranbil, hyra av våg samt bokning av mätman Per Lindell. Jag ställde frågan på aktiva forum om det fanns ytterligare intresse men förblev ensam. Först mätte vi flytläge för att vid senare tillfälle mäta djupgåendet. Sedan lyfte vi båten och vägde enligt tabellen nedan.

En dag före vägning går åt att få båten i mättrim där det besvärligaste var att slanga ur all diesel ur tanken. Viss utrustning som det inte är krav på att ha ombord valde vi att ha med i vikten då vi ändå alltid har med den ändå. Det är i tabellen förtöjningsmaterial, ankare och bomkapell.

Helgen efter vägningen seglade vi Göteborg Open sea race och tappade rodret. Vilket var ett äventyr i sig. Läs om den erfarenheten här.

Så till 2017 blev det ett nytt roder, dessutom passade vi på att spackla upp kölprofilen för att ha extra bett till ÅF offshore race. Vår segling runt Gotland blev riktigt lyckad och vi blev 2a i klassen. Läs om seglingen här. Under hösten 2016 var Pelle Lindell och mätte båten och riggen på våren 2017 mätte han in de segel vi hade och vi fick då ett SRSv-mätbrev (verifierat).

På ÅF Offshore race blev vi påseglade och vi fick en skada i skrovet på babords sida som krävde reparation. Kullaviks båtvarv anlitades för lagningen och vi passade på att ge båten en renovering. Jag har skrivit om alla moment av renoveringen (däck, köl fix, motorbyte).

2018 när mätbrevet förnyades så blev vi av med v(verifieringen) eftersom jag inte uppgivit någon förändring av vikten. Många förändringar är ju gjorda som påverkat vikten men jag har hela tiden haft koll på vad som gått bort och vad som tillkommit och de beräkningarna som ses nedan visar att vi 2018 var ca 50kg tyngre än då båten vägdes 2016. 

Jag kommer ta möjligheten att väga Lady Godiva igen när tillfälle ges. Men att lägga ett par dagar och 5-8 tusen kronor på att fixa vägning själv för att konstatera att vikten är strax över den senaste vägningen känns inte så lockande. Nu ser vi fram emot en härlig seglings säsong 2019 och ni som möter oss kan vara lugna med att vi har bra koll på våran båt och våran utrustning både mått och vikt och hur det skall trimmas och seglas. Lycka till.

Målgång på Hermanö runt 2018.

/Anders Dahlsjö

Tjörn runt 2018, filmen.

Nu så här när båtmässan just pågår så vad passar bättre än att visa en film från Lady Godiva när vi vinner Tjörn runt, coastal banan.

För er som missade Tjörn runt tidningen på båtmässan där vi skrivit om vårat race kommer här en version.

Vi gjorde under vinter 2017-18 en stor renovering där vi lade ner nära 1000 timmars jobb på Lady Godiva och ordnade allt från lös köl till däck och motorbyte. Då var alla i besättningen med och hjälpte till.

Vi lyckades med att ta hem segern först på Hermanö runt, sedan på Göteborg Open sea Race och viktigast på Tjörn runts coastal bana. Vi tog segern för andra året i rad och i år fick man kämpa för den i de friska vindarna som nådde kulingstyrka i byarna utanför Pater Noster. Vi lyckades med en bra start ungefär mitt på startlinjen och var första båt i startgruppen att passera under Tjörn bron. Det är klart en fördel att komma loss på det viset och man slipper slåss om fri vind med konkurenter och kan välja hur man skall segla utan att behöva ta hänsyn till framförvarande båtar. Vi kom givetvis ganska snart ikapp båtar från startgruppen före oss som man ibland för lite matcher med men största matchen hade vi mot norska X382an med Eirik Brekke som skeppare som gick om oss utanför Vallhamn och sedan ryckte något på vägen upp mot Dyrön. 

Vi tog in ett rev i storen innanför Dyrön där vinden var över 12m/s, det var fortfarande ok att segla men skulle bli för mycket utanför Åstol och då går det enklare att ta revet innan vågorna börjar göra det besvärligt. Vi gick mellan St Dyrön och Åstol som förra året och seglade mot Marstrand och gick nära Skallens fyr, här gick de flesta vidare rakt ut mot Hätteberget som nu låg rätt i fören. Vi valde dock ytterligare en styrbordsbog förbi Kopparnaglarna innan vi slog ut mot Hätteberget. Enligt prognosen skulle det vara nordgående ström med en styrka på över 1 knop då ansåg vi att det var bättre att översegla sig något än att behöva segla söderöver mot strömmen ute vid Hätteberget. Det blev en tuff bog ut mot fyrtornet med sjöar som gick över däck från för till akter och blötte ner hela besättningen ända ner i stövlarna, även rorsman. Vi kunde använda vår position till att segla snabbt och effektivt genom sjön och seglade om Xp38an Blues strax före rundningen då var vi bara båtlängder bakom vår norska sparringpartner X382an. 

Kursen var för brant för att sätta spinnaker på bogen mot Dynan. Vi började jobba med att slå ut revet men beslutade att vänta med det tills vi fallit av vid Dynan. Där satte vi spinnakern först av 3 båtar och kunde dra ifrån X382an. När revet var utslaget började båten riktigt ta fart och vi satte ett nytt fartrekord på 18knop och snittade över 14 knop över 500m. Vår kurs var dock lite hög för att gå rakt in mot Räbbehuvud och jag försökte segla en lägre kurs. Lite övermodig hamnade vi lite väl lågt och vi var inte långt ifrån en kinesgipp (broach åt lå) men lyckades häva det. Vi fick problem med spinnakerbommen som lossade i ytterändän strax före gipp och jag beordrade spinnaker ner och fock upp. Vi seglade så och gjorde tre gippar innan vi fick upp spinnakern igen på kurs mot Vannholmen vid elledningen där vi åter tog ner för att göra en sista sättning mellan Björnshuvudet och Kälkerön. Hela Stigfjorden gjordes i farter runt 10 knop och vi hade nog alla en känsla av att detta gått riktigt bra när vi korsade mållinjen.

Jag frågade besättningen vad som var deras bästa minnen från årets Tjörn runt och här är några kommentarer:

När vi seglade om Blues i jorden sjö på bogen ut mot Hätteberget.

Dragracet mellan Hätteberget och Dynan

Spinnakerbogen när vi slog fartrekord. Jolle känslan och alla fullt koncentrerade på fart

Hur nära vi var en kinesgipp på undanvinden från Dynan.

Det är ett härligt gäng jag har ombord och vi har seglat ihop sedan 2012, det betyder något när förhållandena är tuffa som under 2018 års Tjörn runt.

Följande seglade ombord på Tjörn runt 2018: Mikael Wassmur -fördäck, Joachim Keim -mast, Emma Sundén -pit, Henrik Persson -trim, Carina Arvidsson -stortrim, Jens Svanvik -nav, Thomas Hansson Mild -taktik och jag själv som håller i rorkulten.